Jag är världens sämsta vän. Eller?
Har många där hemma som jag bryr mig oerhört mkt om. Men som jag inte pratat med sen jag kom hit i princip, vilket är snart 5 månader sedan. Är jag dålig?
Jag har ju ett "nytt" liv här, med extremt mkt att göra och tankarna går inte så ofta hem som dom kanske borde göra. Jag känner mig sämst! Det är inte det att jag inte tänkt på er, det har jag. Mycket. Men så tänker man att i morgon, i morgon ska jag höra av mig. Och det är inget svårt att skicka ett sms eller ett mail. Men så blir i morgon ännu en morgondag och tiden bara rinner förbi. Jag kan förstå att det inte känns så när man är hemma, eller jag VET att det är så. Men här går tiden så extremt fort. Har som sagt vart här snart 5 månader, det känns som en månad. Högst! Sjukt!

Jag börjar oroa mig för hur det blir när jag kommer hem. Kommer jag ha kvar er som jag bryr mig så mkt om?
Ett exempel på en person som jag tycker väldigt mkt om som jag tänkt mkt på men inte pratat med. Läste hennes blogg nu och kom på hur mkt jag saknar henne. Vi träffas iofs inte jättemkt när jag är hemma heller, men ändå! Hennes blogg har alltid fängslat mig, skrattar massor när jag läser den! Du vet vem du är :)

Men, dom som jag har lite dåligt samvete för att jag inte hört av mig till har ju inte hört av sig till mig heller så! Jag borde inte ha dåligt samvete. Så varför skriver jag då det här. Ajja, då vet ni att jag inte är helt känslokall iaf. Jag har helt enkelt inte blivit turk :P

Så; Moa, Anna, Carro, Nanni, John, Sanna, Mickis Strandgård, Signe. Jag tänker på er!! < 3

På tal om nåt helt annat så är jag så jävla bakfull idag! Gårdagskvällen var ganska sjuk. Faktiskt! Gjorde nåt som är så typiskt mig, blir så trött på mig själv på fyllan! Usch och fy!

Nu har jag använt min hjärna alldeles för mkt! :P

Hade!